Om man söker kinesisk popmusik från 70-talet är mitt tips att gräva i de närmast arkeologiska avlagringar av LP-skivor som släpptes i Taiwan. Även Hong Kong och Singapore spottade förstås också ut vinyl men mina kinesiska guldkorn har jag oftast vaskat fram ur de taiwanesiska tyvärr ofta ganska dåliga LP-pressningarna. Trots visst "surface noise" finns det mycket roligt att hitta. Taiwaneserna var nämligen inte lika finkänsliga av sig när det kom till kvalitén på vare sig sångmässiga eller orkestrala insatser vid inspelningarna. Ostämda gitarrer, slarvigt trakterade trummor och de titt som tätt klumpigt felträffande brass-stötarna ger ett slirigt men underhållande och hjärtligt helhetsintryck. Sångerskan Huang Chang Ling's LP är ett gott exempel på hur det kunde låta i Taiwan någongång i början av 70-talet (årtal finns nästan aldrig utskrivna på deras vinyler - kanske ville de att musiken skulle vara tidlös?).
Låten jag valt att presentera är en skönt mullrande nästan Eurovisions-mässig fuzzig och smågalen popdänga som inte riktigt vet vart den ska men ändå hittar rätt på nåt sätt. Elegant och pampigt mitt i det sunkiga. Men visst låter det nästan som att Huang Chang Ling befinner sig i ett annat rum när hon sjunger?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar