För många år sedan hörde jag ett radioprogram med ungersk pop, något jag knappt trodde fanns. Skrev till producenten som skickade två ungerska LP. Detta blev startskottet till ett mångårigt samlande av vinylplattor från obskyra länder, främst Östeuropa och Asien. All tänkbar och otänkbar musik har i en mer eller mindre strid ström förminskat min boendeyta och nu orkar jag inte längre hålla räkningen på hur många plattor jag har. Det är ur denna skivsamling jag här kommer att recensera valda axplock, både egna favoriter och annat udda och underhållande värt att lyfta fram. Den här bloggen tar dig med på en ovanlig musikalisk resa med nedslag i allt från lettisk discoflum, taiwanesisk schlager-progg och rumänsk kitschpop. Hyser ett nästan politiskt inkorrekt intresse för pop från forna diktaturer där den musikaliska utvecklingen haft andra förtecken än hos oss i väst. Har dock haft svårt att helt hålla fingrarna borta från väst, då främst Frankrike och Italien. Du som bara står ut med radiovänlig välproducerad internationell mainstreampop kanske kan få lite problem längs vägen. Men vem vet, kanske kan en gnutta intresse väckas för det okända, bortglömda, bortvalda...
Visar inlägg med etikett Italy. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Italy. Visa alla inlägg

tisdag 10 augusti 2010

Anna Oxa - Codice uomo (Italy, 1979)

Ännu en italiensk megadiva, men denna gång en synnerligen talangfull och välsjungande sådan. Kanske ett av Italiens största namn, uppskattad för sin stora röst och sitt uttrycksfulla artisteri snarare än lättkläddhet som så ofta annars i detta land.
Plattan från 1979 uppkallad efter det egna namnet - Anna Oxa - är hennes andra. Bland de ganska traditionella italienska 70-talsballaderna på albumet har jag fastnat för den mest sexiga och "svåra" - "Codice uomo". Effektfullt och smått flummigt arrangemang lägger en behaglig matta till den här svepande och vackra melodin som stundom nästan viskas fram av Annas väsande stämma. En sån där låt man vill höra om och om igen.

måndag 26 juli 2010

Patrizia Pellegrino - Musica spaziale (Italy, 1982)

Porrstjärnan Patrizia Pellegrino, som presenterats tidigare i denna blogg, överraskar åter med ett makalöst snyggt dansgolvsalster i samma elektroniska anda som Automaticamore från 1981. Samma upphovsmän ligger förstås bakom även här och det är singelns B-sidan "Musica spaziale" det handlar om. Lågmält och ödsligt men ändå dramatiskt och laddat. Italien 1982 när det är som allra bäst.

fredag 2 april 2010

Angie Bee - Bella di plastica (Italy 1980)

Kitsch-disco i sin allra yppersta form med italienska "artisten" Angie Bee. Vem hon var har jag inte en aning om, och något ytterligare än den här singeln vågar jag nästan gissa att hon inte har gett ifrån sig. Sjunga kunde hon inte heller, ungefär på samma sätt som Cicciolina inte heller kunde men ändå gjorde. Men låta bli att dansa till Bella di plastica är inte det lättaste, för det svänger rätt bra om det här lilla söta tuggummit till låt. Den effektfulla basgången à la sent 70-tal lägger en trygg grund åt alla "nya" electro-blipp-blopp-ljud och resultatet blir typisk plastdisco från 1980. Troligtvis totalt utklassad ett fåtal år senare av den riktigt tunga italo-discon, men en god början för ett nytt decennium. Var så goda och ta en klunk av Angie Bee's apelsindrink, den är lika god idag som för 30 år sedan!

lördag 20 mars 2010

Patrizia Pellegrino - Auctomaticamore (Italy 1981)

Italiensk utvikningsbrud och skådespelerska som släppte ett mindre antal singlar på 80-talet. Det gjorde hon förbaskat rätt i! Enligt mig är Automaticamore från 1981 är ett mästerverk. Space-disco med en lekfull slap-bas som lägger an tempot och smärtsamt vackra sugande synthsvep som målar låten i färger. Därtill Patrizias erotiskt väsande sång. Än så länge det bästa jag hört från Italien. Varning för mersmak!