Guldklädda Heo Yoon Jeo är ännu en av alla funkdisco-tjejer som lanserades på den koreanska halvön under disco-eran. Man ska inte förvänta sig att bli bjuden på amerikanskt eller tyskt välproducerat dunk av den här tjejen, snarare småmysig och udda groove med en hel del dramatik. Särskilt i sången. Heo Yoon Jeo är uttrycksfull så att det räcker och blir över, medan musikerna flummar på med lite moog och brass här och där. Den här skivan är ett ganska signifikant axplock av hur det kunde låta i Seoul 1980. Först ut en dansant historia med coolt slapbass-gung, och därefter ett exempel på mer släpig funk på gränsen till psych. För den som blir nyfiken på mer "Korea-disco" kan jag lova att det finns en bottenlös brunn att ösa ur.
måndag 29 mars 2010
Heo Yoon Jeo LP (South Korea 1980)
Guldklädda Heo Yoon Jeo är ännu en av alla funkdisco-tjejer som lanserades på den koreanska halvön under disco-eran. Man ska inte förvänta sig att bli bjuden på amerikanskt eller tyskt välproducerat dunk av den här tjejen, snarare småmysig och udda groove med en hel del dramatik. Särskilt i sången. Heo Yoon Jeo är uttrycksfull så att det räcker och blir över, medan musikerna flummar på med lite moog och brass här och där. Den här skivan är ett ganska signifikant axplock av hur det kunde låta i Seoul 1980. Först ut en dansant historia med coolt slapbass-gung, och därefter ett exempel på mer släpig funk på gränsen till psych. För den som blir nyfiken på mer "Korea-disco" kan jag lova att det finns en bottenlös brunn att ösa ur.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar